• start
• information
• aktivism
• nyhetsarkiv
• donera
• kontakt
• länkar

Du befinner dig här:

frianationalister.se > nyheter > "Fria Nationalister och organisatoriskt oberoende - en väg mot målet"

Publicerad 2008-02-20 | Samordningsgruppen

Fria Nationalister och organisatoriskt oberoende - en väg mot målet

"Alla vägar bär till Rom", sa Jean de la Fontaine. Huruvida han hade den nationella rörelsen i åtanke när han myntade begreppet är antagligen lika lite känt som vilken väg som egentligen var snabbast till Rom.

I mitten på 90-talet, efter Nationella Alliansens fall, såddes fröet som idag skördas som oberoende nationalism. Nyhetsbrevet info-14 deklarerade sig parti- och organisatoriskt oberoende och riktade all fokus på Saken, på målet. Det finns ingen receptbelagd lösning på hur svenskarna som folk återvinner rätten att kontrollera sin egen framtid och sitt eget öde, däremot finns det många definierade förslag och utarbetade koncept som hävdar sig bättre än alla andra.

Kärnan i den oberoende nationalismen är och har alltid varit aktivism, istället för att desillusionerade nationalister och obundna aktivister skulle få tid över att gnälla över dåliga alternativ och allmänt misshag, erbjöds en möjlighet till att fortsätta avancera mot målet. Den oberoende aktivismen visade resultat och tog genvägen genom organisatorisk byråkrati samtidigt som den effektivt eliminerade den sista ursäkten för passivitet. Ledarprincipen är naturlig och ur samma grupp aktivister föds anförare, förebilder och ledare. Sunt förnuft och målmedvetenhet är den enda programförklarningen vi behöver.

Det är en gängse felaktig uppfattning att oberoende aktivister skulle vara en motsats till traditionellt organiserade nationalister, istället görs en parallell mellan oberoende aktivister och obundna nationalister. Låt oss reda ut begreppen.

Oberoende aktivister organiserar i sina städer, i sina skolor och i sina sociala nätverk. Vare sig organiseringen sker på lokalnivå eller på riksnivå är det alltjämt en organisering av flera personer med ett gemensamt mål. Grupper som tidigare Göteborgs Fria Nationalister (GFN) eller Nyköpings Fria är ypperliga exempel på organiserade sammanslutningar som agerar som en enad kraft för Saken. Obundna nationalister är istället icke-organiserade nationalister, varken traditionellt eller oberoende, och utgör per definition den målgrupp alla organiserade nationalister har som målsättning att sätta i arbete.

Den oberoende organiseringen finns som ett alternativ för de nationalister som av olika skäl inte känner sig bekväma eller har full tilltro till de befintliga parti- och organisationsformerna, istället erbjuds kontinuerlig och regelbunden aktivism med hjälp av lättillgänglig propaganda, torgförda aktiviteter och i bästa fall, en väg mot målet. Istället för att slåss mot väderkvarnar och proklamera en särskild -ism fokuserar den oberoende propagandan på att blottlägga samhällets allvarliga brister och problem och visa på ett alternativ där den personliga insatsen faktiskt kan göra skillnad, en sorts sluss in i den nationella rörelsen. Huruvida mottagaren för vårat budskap sedermera väljer att organisera sig traditionellt i de befintliga partierna och organisationerna eller som oberoende nationalist, är ovidkommande. Huvudsaken är att få folk ur sina soffor och in i rörelsen.

Varför är vi då inte en traditionell organisation, när vi i princip redan uppfyller kriterierna? Det är fortfarande många avgörande punkter som skiljer oberoende organisering från traditionell, både ur ett nationalistiskt perspektiv och ur ett rent allmänt. Som oberoende organiserad är inget ändamål större än Saken, vi kämpar inte för våran organisation eller symbol, vi kämpar för vårat folks överlevnad. I den kampen får aldrig organisationen eller kampformen bli ett självändamål, istället är flexibiliteten och valmöjligheterna för hur vi ska nå målet det väsentliga.

Salemmanifestationen är det mest talande exemplet för hur den oberoende nationalismen har gynnat hela den nationella rörelsen, och hur fokus hela tiden har legat utanför den själviska sfären och istället koncentrerat sig på att det som är till gagn för rörelsen som helhet, vilket är till gagn för Saken. Manifestationen i Salem föddes ur oberoende aktivisters vilja att göra mordet på Daniel Wretström till ett tillfälle då hela den nationella rörelsen kunde ställa upp. Minsta gemensamma nämnare var protesten mot svenskfientligheten och förhoppningen var en bred protest mot de faktorer som spelade roll i vad som senare bragde Daniel om livet.

Resultatet blev en årligt återkommande manifestation med en bred koalition av nationalistiska krafter och har som bäst samlat tvåtusen deltagare, vilket är uppseendeväckande i modern svensk nationalisms historia. Trots uppgångar och dalar i deltagarantal attraherar manifestationen fortfarande betydligt mer deltagare än vad någon av de deltagande partierna eller organisationerna orkar uppbära med egen kraft, eller ens om de går samman, vilket visar att konceptet är till gagn för alla parter.

Kontentan är enkel, om vi arbetar tillsammans och bereder en gemensam plattform från vilken vi kan agera från får vi betydligt större genomslagskraft än om vi agerar individuellt. Såväl Salemmanifestationen som Folkets Marsch är tydliga facit på det påståendet. De traditionella organisationerna och partierna är dock inte desto mindre viktiga, men nutid och utveckling har påvisat att rörelsen kunnat dra stor nytta av oberoende aktivisters arbete liksom att det kan vara en oerhört effektiv resurs för att mobilisera ett maximalt antal aktivister.

Fråga dig inte för vem du ska göra något, eller under vilken partiförkortning du ska agera. Gör bara. Låt din hemmaort bli din arena och vänta inte på att aktivismen ska komma till dig. Som oberoende nationalist finns det redan en uppsjö av arbete att förkovra sig i. Flygbladsutdelningar och affischeringar för aktuella kampanjer är en bra utgångspunkt för att organisera sin närmsta omgivning och på sikt starta sitt eget aktivistnätverk. Hemsidor som exempelvis info14.com söker ständigt efter medarbetare med spetskompetens inom alla möjliga områden och redan i dagsläget finns arbetsgrupper inom alltifrån it, videoredigering, reklam och propaganda samt hederlig journalistisk verksamhet.

Grupper som GFN och Nyköpings fria, som nu agerar under Nätverket Fria nationalister, har redan satt sina arenor på kartan trots att orterna tidigare har varit svårorganiserade för de traditionella organisationerna. Nästa ort på kartan kan vara din.